JMS – Kontraktet går ut

Åren tickar på. Man blir ett år äldre hela tiden. Karriären likaså. Man spelar, funderar, skissar, utvärderar, exekuterar…och börjar om. Ekorrhjulet tar aldrig slut känns det som. Precis som livet i övrigt. Fram tills idag så har det mesta gått den väg som jag hade gissat och hoppats på. Utbildningarna avlöser varandra, och vinsterna gör att man får ett bättre rykte ute bland klubbarna i Europa. Man bygger ett renomé som förhoppningsvis är så starkt och stabilt att man till slut kan vraka och välja vart man vill arbete och utvecklas. Men tills dess, tills att man kan sätta krav på sin blivande arbetsgivare om klausuler och händelser som bör ske, så får man nog fortsätta att drömma och hoppas. Året med min danska chef har varit allt annat än dåligt. Jag har fått ta dom nödvändiga stegen som jag behövt för att lyckas med mina idéer ute på plan. Jag har fått backning från styrelsen och mina närmaste medarbetare så pass att jag inte tvivlat på min egen kunskap i det taktiska spelet alls. Nu väntar en sista halva av säsongen innan jag tar ett beslut om hur nästa år kommer se ut för min egen del…hjulet snurrar vidare.

Transfers:
Vi fortsätter att förstärka mittfältet ännu en gång. Trots att vi har tagit in och ersatt, så kände jag ändå att det var dags att ta in något som har ”varit med” tidigare i dem större sammanhangen och spelat dom stora matcherna. Lotten föll på Uche Agbo. 2.75 miljoner kändes inte som en summa som vi var tvungna att fundera speciellt mycket på. När en spelare som har erfarenhet av både Premier League och La Liga, för det låga priset, och som dessutom är transferlistad så tvekade vi inte en enda sekund. Detta blir en ny sten i vårt framtida storbygge.

25-åringen kan spela både som central mittfältare på en väldigt hög nivå, men även behärska den defensiva rollen mellan mittbackarna och innermittfältet. Min tanke är att sätta honom ”utan” roll överhuvudtaget. Vad menar jag med ”utan” roll? Alltså att inte sätta honom som spelfördelare, bollvinnare eller på något annat sätt utmärka honom som kreatör etc. Att spela honom ”naken” känns helt rätt och som defensiv mittfältare kommer han göra susen. Det är positionsspelet, uthålligheten och koncentrationen som gör honom till den karaktär som jag eftersöker. Time to step it up. Go out and do your thing Agbo.

Säsongen:
Efter uppehållet i februari så var det alltså dags att spela Europa Leagues första utslagsrunda. Vi hade lottats mot Röda tjurarna i från Leipzig. En lottning som vi kunnat önska bättre. Trots att vi hade ett bra momentum i truppen och dessutom spelet bra under uppehållet i träningsmatcherna, så var det stopp direkt. 0-3 på hemmaplan satte liksom tonen för hur detta skulle sluta över två matcher. En straff, en hörna och en kontring. Vi var helt utspelade och hade INGENTING att sätta emot om jag ska vara helt ärlig. Returen blev inte roligare. 0-5 totalt och vi fick respass direkt i vår förhoppning om att avancera mer ute i Europa bland dom stora grabbarna.

Ligaspelet gick bättre som ni ser. Dem sista omgångarna för kvalrundan slutade alla med vinst, förutom sista matchen som inte var helt betydelselös för utgången av tabellen. AGF Aarhus spelade väldigt bra och tog en välförtjänt vinst över alla 90 minuter. Köpenhamn vann sin sista match och tog därmed över ledningen i tabellen, men dock bara med en ynka poäng. Jag kan väl villigt erkänna att plats 1 eller 2 i tabellen inte spelar sååå stor roll inför kommande Mästerskapsserie då det nu i backspegeln bara skiljde 1 poäng.

Även Mästerskapsserien blev en framgång på toppnivå. Vi började med 3-0 borta mot Odense, som kom trea efter oss i tabellen. Det följde vi upp med ytterligare en 3-0 vinst, mot serieledarna Köpenhamn. Den matchen blev lite av ”a statment” för vår del. Det var här som vi växlade upp och tog tag i tabellen på allvar. Vinsterna radades upp ända fram till tredje sista omgången då vi fick kriga till oss ett kryss. Truppen började bli sliten, skadorna började hopa sig och momentumet hade fått sig en turn. Men med lite tur under slutklämmen av året då konkurrenten Köpenhamn gick på ett par snöpliga förluster i slutminuterna så lyckades vi hålla differensen ner till dem med ett par poäng ända in över mållinjen. Det slutade med +4 poäng och vi kunde titulera oss som Mästare i mitten av maj månad.

Tabellen:
När kvalrundan var färdigspelad så hade vi en mycket bättre position i tabellen än vi hade förra året vid samma tillfälle. Nu hade vi mycket luft ner till trean Odense, och bara en poäng upp till serieledarna. En perfekt utgångsposition inför slutklämmen av året med spel i Mästerskapsserien. Mest måldifferens av alla lag ger oss bra självförtroende vilket också spelglas ute på plan när vi spelar.

Mästerskapsserien, för lagen bland dom bästa sex, gick helt enligt planen för oss. Målsättningen var att knapra in den ynka poängen upp till Köpenhamn, och dessutom se till att vi kunde avgöra på egen hand. Med en dipp för FCK och en grym förstahalva från vår sida avgjorde ligan tämligen tidigt. Trots krysset i sista matchen för oss, så var det ändå ingen fara på taket vad gäller vem som skulle stå som segrare när året var slut.

Truppen:
Om Torregrossa var bra under första halvan av året, så var han MAGISK under andra. Han accelererade i sitt spel och sin leverans av både mål och assist till en nivå som ingen tidigare hade lyckats med. 36+16 på 47 matcher är helt galet bra. Han var inte Messi på något sätt, men utan honom hade vi nog haft det lite tuffare i samtliga matcher om jag ska vara ärlig. Men vi ska inte heller glömma bort Marcondes på det offensiva mittfältet. Utan HONOM hade vi heller inte hamnat där vi hamnade. 29+13 på 48 matcher är även det en nivå som denna liga inte är vana att se. Denna kombination av anfallskraft har varit till STOR nytta för hela vår förening för att åstadkomma det som vi tidigt på året hade satt upp som mål, att utmana om titeln.

men vi ska heller inte glömma bort Patrik Banggaard i mittlåset, Stanislav Lobodka på mittfältet och Rodrigo Rivero i målet som alla varit fantastiskt grymma hela året.

Ekonomi:
Vinsten i ligan gav oss 134 miljoner in på kontot. 134. Smaka på den. 134 MILJONER. En summa som är helt galet hög, men oerhört välkomnande till vårt kassaskåp. 111 miljoner i kassan efter att vi tilldelats detta ekonomiska pris, flaggar ju för att vi krigade med skulder upp över öronen under slutet av året. Precis samma situation som året innan. Ekonomin behöver ses över, men å andra sidan, med prispengar i denna dignitet så skjuts det ju till 80-130 miljoner varje år, något som väger upp att kassan sinar mot slutet av året. Det är inte optimalt, men fungerande. Nu hoppas jag att klubben gör något riktigt bra med detta tillskott, så att man kan utmana om spelet ute i Europa nästa år.

Föreningen:
Värdet på klubben är nu uppe i hiskeliga 374.5 miljoner kronor. En brant kurva upp från det att jag tog över klubben för ett par år sen. Vi har gått från att vara en klubb som ”bör” vara med i Mästerskapsserien, till att faktiskt utmana om titeln. Mediatipset var 5:a, vi slutade 1:a.

Fortfarande inga Legender eller Ikoner. Något som jag hoppades på nu när vi tagit guldet i ligan. Men man får väl nöja sig med att vara en ”favoritperson” iallafall. Alltid något 🙂

Min karriär:
Till skillnad mot tidigare genomgångar av min karriär, så vill jag ta med en bild på dem coacher som har nationaliteten ”engelsk” som toppar ”hall of fame” för denna underbara sport. Bob Paisley toppar listan på 2343 poäng. Jag ligger idag på 131 poäng. Så liiiite kvar att kämpa sig till, men ändå. Att ta sig in på topp-10 listan ser jag inte som något som jag INTE kan göra inom dem närmaste 5 åren med lite tur och skicklighet i vissa matcher. Så det är en av mina måttstickor att ha jämte mig när jag spelar. Det skulle vara en fin bedrift och en fin fjäder i mitt coach-hatt att visa upp. Så, William Garbutt, HERE I COME.

Mitt rykte har kommit upp till två stjärnor nu, vilket är fantastiskt. För varje år som går så tickar det uppåt lite hela tiden. Allt går som jag planerat och hoppats på. Men det ligger oerhört mycket hårt jobba kvar framför mig innan jag är ett namn att räkna med. Licensen är Kontinental-B för tillfället, också det något som jag har som viktig del av min aktiva karriär, att utbilda mig hela tiden. Också det en nivå som jag är mycket nöjd med under min väldigt korta karriär.

Jag har nu varit med Nordsjälland i snart två år, och det är dags att börja röra på sig igen. Jag kan inte toppa mina resultat i den här föreningen något speciellt högre, och jag har kliande fingrar redan, så med det i åtanke så blir det nog så att jag tar min väska på axeln och bokar upp en tågbiljett mot nya upptåg. Vart? Ja det får vi se i nästa uppdatering…

Utbildning Rykte Antal klubbar Antal länder Coachning Psykiska Matcher Vinst %
Kontinental C-licens 4 3 58 (+8) 37 (+3) 245 60%

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *